2009 vs. 2010
Jag ska ta flertal glas vin, släppa ut håret, dansa, umgås och le ikväll. Precis som förr. Då Sandy bodde i Falkenberg.
coolness
superwoman
MARINA acoustic
hej you
:
Äsch. Finns för många snälla människor för att sluta blogga. Jag börjar om.
Jag är glad och sådär varm idag. Kanske är det för att Sandy är hemma i vårat Falkenberg. Kanske är det för att Marcus och jag har preliminärbokat resan till London i april. Kanske är det för att jag nu räknar ner dagarna tills Elin kommer hem ett par dar och vi sen åker tillsammans upp till fjällen.
Eller så är jag bara glad och varm för att jag sitter i flis, raggsockar & craft-långkallingar och äter upp de sista gelé-alla-hjärtans-dag-hjärtana.
Tack förresten alla ni som fick upp mig här igen. tock tock.
mmmmmmm
Jag håller med Sandy. Är trött på att blogga. Och ja, du som kommenterade fick mig att ta intiativet att sluta. Jag pratar som om att det är ett beroende, att blogga. Lite så är det kanske. Och nu är jag av med det. Nu finner jag ingen tillfredställelse i det längre.
Vilken tur att man är hyffsat teknisk. Att man kan spåra.
Så nu slutar jag. Jag vet inte om man borde tacka en person som är så liten och hemsk. Men det var ju hon som gjorde att jag nu förstår att jag blir ingen bättre människa av att blogga. Jag borde göra annat. Börja med mina drömmar. Så tackar dig lite ändå. Du i Växjö. Jag vet vem du är.
.
du kan verkligen va det fulaste och mest äckliga och misslyckade jag nånsin sätt. du tror att du e så speciel och märkvärdig men du e inget annat än en fet jävla nolla.
Jag blir så ledsen att det finns folk som upplever mig så. Fortfarande. Att jag tror att jag är bättre än någon annan, att jag är mer speciell och märkvärdig.
Jag vill verkligen inte utmärka mig så på denna bloggen. Eller någon annanstans.
Men det kanske är så att jag försöker vara coolare eller starkare på bloggen än i verkligheten. För om ni träffar mig live så sätter jag mig inte över er. Jag som inte ens tror på mig själv.
Nej nu slutar jag med detta. Bloggeriet. Jag blir bara ledsen.
eggs and jokes
FOTC på Bonnaroo-festivalen.,
but I'll always choose the black in front of white
Men snart måste jag ju börja svettas av alla filtar och då tänkte jag svalka mig vid pianot eller synthen. för som sagt, mina fingrar kliar mer nu än på länge. och varför ska jag sova i natt när jag kan spela piano? jag drömmer ju ändå bara mardrömmar.
på tal om det så ska jag berätta att jag drömmer mycket mardrömmar. ni, folk, säger att jag ska kolla upp det med någon. "det måste ju betyda något" "du är inte frisk" "något är fel".
det är 7 nätter på en vecka och jag drömmer mardrömmar 4 nätter av dom 7. lätt.
man skallar kudde och man vet om att man antingen ska bli jagad, våldtagen, mördad, ens föräldrar skiljs, marcus gör slut. ibland vaknar man upp och gråter, men oftast vaknar man med en lättnad och helt enkelt van. jag vet ju att om jag inte drömde någon mardröm natten som precis var, då är det stor chans att jag drömmer mardröm natten som kommer.
jo så att, det blir nog piano i natt.
Marina & the Diamonds (Gonzales version) HOLLYWOOD
denna versionen. !!!
she´s got the look
jag träffar miss einarsson varje dag nu. hon tar bort min vardagsångest och gör allt tråkigt till trevligt. silken människa. rekomenderar henne starkt som vän. dock är hon min nu, som jag sa, varje dag. så beat it!
..jag skrev texten ur Roxette´s "the look" som rubrik. what´s up with that.. lite äckligt.
Li
Längtar tills det nya album-släppet i vår.
vitt
tills dess är det vitt.
helt vitt.
starry eyed remix
riverside mother...
Till dig F to the y.
Sidney Samson – Riverside - Original Mix
daeeeeence
Och det är klart jag är mer peppad än någonsin på att dricka och dansa och vara social. jag som vanligtvis håller mig borta från allt socialt. social = överskattat. i alla fall den typen av social när man ska prata med bekanta om vad man håller hus och vad man lever för nuförtiden. ska väl dom skita i. jag skiter ju tydligen i det.
Nu blev jag otrevlig. blir lätt det.
Annieway (som jag nu så fint heter på studentfest-afficherna till på onsdag), lördag imon, tåget upp med Sofie.
På med de svarta fantastiska och ingenting är omöjligt. jag ska ju för fasen vara social. frivilligt!! när fan hände det senast?
nerd
nostalgi
up!
Malin hjälpte upp mig ifrån underjorden genom att bjuda på baguettefrukost så fort jag anlände i Haga.
Vi valde att ladda hem Paper Heart och se på den i vår varma omgivning som var fylld med ljus, filtar, kuddar. Cheesy myspys helt enkelt. Paper Heart regerade precis som jag trodde och förväntade mig att den skulle göra. En kärleksfilm i sitt esssssss, absolut.
Efter allt myshäng tog vi oss själva och våra klackar ut på stan. Jag stod för fönstershoppandet och Malin för det riktiga. Shoppandet.
Efter blivit bjudna på den bästa wrappen någonsin kom mamma min mamma och tog oss hem i en trafik som var hyffsat tung och irriterande.
Fet idag-har-jag-gjort-det-hära-inlägg jag kom och tryckte på er. Sist och störst och bäst: Gratis är bäst.
